Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af Nils Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förord XI
äfven skedde genom ett adresstillägg, t. ex. Peder Klemetsson i Porten. Äfven
brukades “gamle“ och c“ungec för att skilja två personer åt; de voro aldrig far och son,
men ha det oaktadt i denna matrikel blifvit betecknade med d. ä. och d. y.,
hvarmed vi dock vanligen skilja far och son i samma familj. Ett exempel härutinnan
fanns i den svenska historien: samtiden sade gamle herr Sten och unge herr Sten;
vi skrifva Sten Sture d. ä. och Sten Sture d. y.
Detta är icke det enda exemplet på afvikelse från tidens språkbruk. Man har
tvärt om i regeln användt ett genomgående modernt betraktelsesätt och undvikit
former som Gyntes Malin“, hvilket uttryck tolkats som Malin Gyntesdorter, i
stället för Gyntes hustru Malin, som är det riktiga. Då däremot farsnamnet
förblifvit okändt, har i fråga om män det gamla uttryckssättet bibehållits:
Ingevald stadsskrifvare, Johan stadstjänare, men om hustrur ej Anna, Mårten
skrifvares, utan Anna, g. m. Mårten skrifvare.
Personerna äro uppräknade efter året för deras inträde i magistraten. För
tiden före 1419 äro dessa år med få undantag okända, hvadan personerna hafva
upptagits allt eftersom de påträffats i urkunderna. Årtalen för rådspersoners
tjänstgöring äfven såsom innehafvare af förtroendeämbete efter 1419 till långt
in på 1600-talet betyda icke kalenderår, utan ämbetsår, hvilka i regeln
räknades från valborgsmässa till valborgsmässa. Från slutet af 1500-talet till det
successive öfvergåendet under 1600-talet till fortlöpande tjänstgöring finnas
datumuppgifter för dessa tjänster, hvilka meddelats på grund af att de visa, hur litet
konsekvent stadslagens stadgande om ämbetsväxlingen vid valborgsmässan iakttogs.
De biografiska uppgifterna om de i förteckningen upptagna personerna hafva
dels samlats ur de ofvannämnda källorna, dels ur ett antal andra urkunder i
rådhusets olika arkivaliesamlingar, i riksarkivet, Stockholms stads arkiv, kungl.
biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek, såväl tryckta som otryckta. Att i
själfva matrikeln angifva källan för hvarje enskild uppgift skulle ha blifvit alltför
vidlyftigt; till allra största delen finnas de antecknade å konceptet, som bevarats.
Naturligtvis har fullständighet i uppgifterna, ehuru önskvärd, ej kunnat uppnås.
1 synnerhet för medeltiden är realiserandet af ett dylikt önskemål otänkbart.
Utom det ledsamma förhållandet att våra medeltidsdiplomer ännu ej blifvit i
tryck tillgängliga och därför endast i ett fåtal fall rådfrågats, måste till följd af
Stockholms ställning såsom en halft tysk stad hänsyn tagas till urkunder från
orter söder och väster om Östersjön. Allt detta måste emellertid blifva ett
framtidsarbete, liksom genomseendet af de utländska universitetsmatriklarna för tiden
före 1650-talet.
Jämte ämbetsboken är jordeboken den viktigaste källan före 1475, då den
bevarade sviten af protokollen — tänkeböckerna — börja. Jordeboken, i synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
