Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads råd - Stadsskrifvare, stads- och magistratssekreterare 1420-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Stadsskrifvare i Stockholm
Storkyrkans reparation. Kallas 1590 10/10 lagläsare och synes som sådan varit
anställd hos rådet. Stadsskrifvare 1592 3/4 (ed)—1598. Var stadens representant vid
Johan III:s begrafning och Sigismunds kröning i Uppsala 1593. Hälsade på
rådets och menighetens vägnar den senare välkommen till Stockholm 1593 28/9,
hvarvid konungen tilltalades på svenska, drottningen på tyska. Herredagsman
vid Uppsala möte 1593. Sade upp sig ur stadens tjänst 1596 10/5, men anmodades
af rådet att kvarblifva vid sitt kall. I samband med förvecklingarne 1598—99
lämnade Bilefelt landet, hvarvid han medtog en mängd af stadens handlingar,
bl. a. tänke- och räkenskapsböckerna för 1598, hvilka fortfarande saknas, samt
en afskrift af privilegiebrefven, hvilken 1656 återfanns af svenskarna i Warschau
och återlämnades till magistraten; bodde därefter i Danzig. Som politisk person
stod Bilefelt i förgrunden. Han var en stor begåfning och som protokollsförare
väl den främste stilistiska förmågan af alla stadssekreterarna. Tack vare hans
vakna och lifaktiga naturell äro dessa hans protokoll mera rika på detaljer från
utanför ämbetsrummet spelande tilldragelser än deras föregångare och
efterföljare. För stadens handlingar och historia visade han stort intresse, stadslagen,
privilegiebrefven m. fl. urkunder lät han afskrifva i vackra renskrifter, och i
detta fall påminner han om prosten David Bilefelt på Gottland, som troligen var
hans släktinge. Hans gifte är okändt, men för hans två döttrar ringdes det i
Storkyrkan 1588 8/8. Bilefelt lefde ännu 1617.
19. OLOF PEDERSSON, HUMBLA. Stadsskrifvare 1599 7/5—1608 30/6,
då han blef borgmästare. (B. 114).
20. KARL MÅNSSON BURE, son af kyrkoherden i Frötuna (Uppland)
Magnus Petri. Sålde 1606 ett hus i S:t Nikolai port, hvarvid han kallas k. m:ts
trotjänare och kansliförvant. Tillhörde 1608 den ambassad, som Karl IX afsände till
Holland. Stadsskrifvare 1608 30/5 och fick afsked 1615 mellan 27/2 och 8/6, enär
han var slarfvig. Sistnämnda dag uppmanades han att lämna ifrån sig stadens
handlingar. — G. m. Sara Larsdotter, dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus
och Margareta Larsdotter Nericia (ärkebiskop Laurentius Petris dotter) i hennes
första gifte.
21. SVEN JÖNSSON. Kallas kansliskrifvare, då han döpte ett barn 1615 6/1.
Stadsskrifvare 1615 8/8—1617. Rymde 1617 till Polen, efterlämnande stadens
arkiv i oordning, och var senare bosatt i Danzig. Herredagsman 1617. Gift. Ett
barn † 1617 6/4 i Nicolai.
22. EGGERT MATTSSON AURELIUS (Aegidius Aurelius). Stadsskrifvare
1618 11/5—1633 12/5, då han blef rådman. (R. 439.)
23. JOHAN WESTERMAN, adl. LILLJECRANTZ. Stadssekreterare 1633
12/5 och justitieborgmästare 1645. (B. 128).
1 Gestricius (Upl. form.-f. handl. 2:22; i ärkestiftets herdaminne kallas han M. Petri Grubb,
sonens släktnamn Bure enligt sigill i Stockholms rådhusarkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
