Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads råd - Stadsskrifvare, stads- och magistratssekreterare 1420-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadssekreterare i Stockholm 293
24. NILS SKUNCK, f. 1614 14/4 i Vassunda prästgård i Uppland, son af
kyrkoherden därstädes Petrus Olai och Elin Jönsdotter (Göding), inskrefs vid Uppsala
läroverk 1625, student 1627, företog efter afslutade studier i Uppsala, jämte en
discipel, en längre utrikes resa, hvarunder han studerade i Leyden, där han
disputerade på två afhandlingar “De pacto futuræ successionis“ 1640 och “De
litis contestatione“ 1641 och troligen ännu en gång, i Utrecht, samt vid åtskilliga
akademier i Frankrike, återkom därifrån i slutet af år 1644. Stadssekreterare
i Stockholm och aflade sin ed 1645 23/8, assessor i Åbo hofrätt 1652 10/2 till
i juli s. år, då han nämndes till assessor i kommerskollegium, assessor i Svea
hofrätt 1655 2/7, revisionssekreterare 1658 18/5, tillika häradshöfding i Långhundra,
Erlinghundra och Waxala härad 1659 26/3, adlad 1660 12/1 med bibehållande af
namnet, landsdomare (lagman) i Blekinge 1666 17/71.
Skunck, som under den tid han var stadssekreterare i Stockholm bevistade
riksdagarne 1647, 1649 och 1650, den sistnämnda märkliga riksdagen såsom
borgarståndets sekreterare, är mest känd såsom en af ledarne för de ofrälse
ståndens opposition samt författare till den uppseendeväckande skrifvelse med
begäran om reduktion, som de tre ofrälse stånden öfverlämnade till drottningen
vid sistnämnda riksdag (1650 3/10). Liksom sin politiske meningsfrände och
embetsbroder, borgmästaren Nils Nilsson, störtades han genom inblandningen
i den bekanta Messeniska rättegången i december 1651. Han skref sig 4till
Skunkenberg“ (nu Johannishus) i Blekinge samt ägde därjämte Läntsö, m. fl.
egendomar i Uppland, hvilka han köpte af riksskattmästaren, friherre Sten Bielke,
och godset Foderup i Skåne, hvilket han erhöll i donation 1660. Död 1676 4/12
och begr. i Storkyrkan 1677 29/3, där hans vapen uppsattes.
G. 1644 16/12 m. Margareta Andersdotter, f. 1614 27/9 i Bromma prästgård,
† 1679 (Sj. R. 12/4), men begr. först 1682 29/6 i Storkyrkan, dotter af
kyrkoherden Andreas Johannis och Sara Jacobsdotter. Barn: Carl Magnus, f. 164 (5).,
häradshöfding efter fadern, sedan ryttmästare, rymde ur riket för begånget dråp
1680, † på 1680 talet, g. 1673 5/10 m. Ebba Christina de la Chapelle, i hennes
första gifte, f. 1655, † 1728 9/4. — Axel, d. 1648. 24/2 i Nicolai förs. —
Anders, d. 1649 5/5 i Nicolai förs. — Nils, d. 1650 21/7 i Nicolai förs.,
sekreterare, ägde 1688 Kamais i Finland, † före 1696. — Christina, uppkallad
efter drottningen och af henne buren till dopet.
25. JOHAN CLAESSON PRYTZ. Stadssekreterare 1652 och
justitieborgmästare 1660. (B. 133.)
26. OLOF THEGNER. Stadssekreterare 1660, assessor i Svea hofrätt 1666
och justitieborgmästare 1668. (B. 140.)
27. ANDERS GRUBB(CE), blef stadsaktuarie 1657, notarie vid stadens
kämnärsrätt 1658 och primarie kämnär därst. 1663 16/5. Valdes till stadssekreterare
efter O. Thegner 1666 samt installerades och aflade sin ed s. å. 10/7. Död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
