Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Elokuu — Augusti - T. R.: Treelektrodröret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2
RADIO
32
med kondensatorn såsom i fig. 3 visar. Om nu
en radiovåg med varierande amplitud införes
till gallret, skulle detta av den första inkom-
mande svängningshalvcykeln få, låt oss säga
en positiv spänning och draga till sig elektroner
från glödtråden. Då ju elektronerna till sin
natur äro negativa får härvid gallret en negativ
uppladdning. Vi tänka oss motståndet R tills-
vidare urkopplat och finna då att gallrets
elektronladdning icke kan bortledas då kon-
densatorn C avskiljer gallret från den övriga
kretsen. Då den följande halvcykeln, den ne-
gativa, nu inkommer till gallret är detta redan
förut negativt laddat och elektrontillström-
ningen avstannar för att åter vidtaga då föl-
jande positiva halvcykel inträffar. Denna ne-
gativa galleruppladdning kommer sålunda att
tilltaga sålänge de positiva halvcyklarna kunna
förmå gallret att upptaga elektroner, varefter,
då laddningen nått en viss gräns, den inkom-
mande radiovågen icke mera kan påverka gall-
ret. Röret har nu råkat i ett okänslighetstill-
stånd, i det anodströmmen avtagit till en viss
konstant styrka, som motsvarar gallrets nega-
tiva spänning. Om emellertid motståndet R
inkopplas så som i fig. 3, kunna de på gallret
under de positiva halvcyklarna samlade elektro-
nerna småningom finna väg tillbaka till glöd-
strömkällan, resp. glödtråden. Vi få då i galler-
kretsen en ström liknande den i anodkretsen.
Motståndet R bör väljas så stort, att elektro-
nerna samlade på gallret under den första po-
sitiva halvcykeln icke under den följande ne-
gativa helt och hållet hinna läcka bort och så-
lunda utjämna gallerspänningen. Gallret bör
tvingas att under tiden för en grupp av inkom-
mande radiovågor trots läckningen uppladda
sig till ett visst mättningstillstånd, varefter
mot slutet av våggruppen läckningen får ske,
så att gallret är nästan fritt från elektroner vid
början av följande våggrupp. Vi få på detta
sätt anodströmstyrkan att sjunka till ett visst
minimum för varje gång gallret under tiden
för en våggrupp nått sin största negativa upp-
laddning. Strömimpulserna i anodkretsen bli
nu betydligt större och telefonerna reagera
kraftigare än då röret arbetar enligt den först
behandlade principen.
I stället för att hava gallerläckmotståndet
R inkopplat parallelt med kondensatorn C,
kan det inkopplas direkt mellan gallret och nå-
gondera sidan av glödtråden. De flesta vakum-
rör giva bästa resultat med motståndet anslu-
tet till glödtrådens positiva sida, andra åter
med anslutning till den negativa. Härvid får
gallret via motståndet en viss positiv resp. ne-
gativ förspänning och karaktäristikan kommer
i diagrammet att något förskjutas åt vänster
resp. höger. Dock måste röret arbeta alldeles
i närheten av karaktäristikans branta område
då härvid en förändring i gallerspänningen
giver den största förändringen i anodström-
styrkan.
Fig. 4 är en schematisk illustration av för-
loppet vid rörets funktion som detektor. Kur-
van a betecknar tvenne grupper inkommande
högfrekventa radiovågor med varierande amp-
litud. Kurvan b visar huru gallerpotentialen
förändras och kurvan c huru anodströmstyrkan
till följd därav varierar. Vi se att anodström-
men pulserar med samma frekvens som galler-
kretsen svänger. Den inprickade kurvan d an-
giver emellertid huru anodströmmen påverkar
telefonernas magnetlindningar. Här framgår
tydligt att endast så att säga medelvärdet i
varje ögonblick utav strömpulsationerna giva
en lågfrekvent pulserande ström, där varje im-
puls motsvarar en hel grupp av högfrekventa
sådana. Det är endast den lågfrekventa kom-
ponenten vi tillgodogöra oss då röret arbetar
som detektor. Däremot begagna vi oss av
den högfrekventa komponenten, då röret skall
arbeta som högfrekvensförstärkare, vilket för-
hållande vi i det följande skola undersöka.
(Forts, i följ. Nr.) T. R.
Fig 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
