Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8—9. Elokuu—Syyskuu — Augusti—September - Åskfaran vid antenner för radiomottagning - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8 -9 RADIO
107
uppstickande ända. Denna anordning är mycket
bekväm och enkel, men förefaller något primitiv.
Är marken torr och hård, blir jordförbindelsen dålig,
vilket innebär en viss risk. Bättre är, att gräva en
grop till en djup, som är frostfritt och där grund-
vatten eller åtminstone fuktighet förefinnes, och
nedlegga en eller ett par metallplåtar, som med
lödning förbindas med jordledningstråden. I stä-
derna finnes ofta någon annan utväg, såsom att
draga in jordledningen i källaren och ansluta den
till vattenledningen, eller att förena den med åsk-
ledarens jordning, om man är säker på att denna
är väl utförd.
Om denna yttre jordledning befinnes god även
för mottagning eller ingen annan finnes tillgänglig,
kan man givetvis även inkoppla den till mottaga-
ren genom att förena mottagarens jordklämma
med nedre kontakten på antennomkastaren. Har
man tillgång till värmeledning, vattenledning eller
gasledning icke alltför långt från antenngenomfö-
ringen, visar denna sig ofta lämpligare för mottag-
ningen. Är det å andra sidan svårt att anordna
någon yttre jordledning, så att man är hänvisad
att använda exempelvis vattenledningen som enda
jordledning, bör man försöka få antenngenomfö-
ringen nära ledningens stigare och vara mycket
noga att draga ledningen från omkopplaren till
vattenröret kortaste och rakaste väg, emeden stor
risk för antändning uppstår, om urladdningar ge-
nom antennen välja en annan väg än den avsedda.
Beskrivningar av flera fall, då dylikt har inträffat,
finnas publicerade. En tysk läkare, dr. Jellinek,
berättar i en synnerligen läsvärd liten bok, „Das
Gefahrenmoment beim Radio" (Radions riskmo-
ment) ett fall, där tråden från antennen till vatten-
ledningen lagts snyggt och prydligt i en rät
vinkel på väggen och där efter en åskväder en
förkolnad linje på tapeten visade var den kortaste
vägen gick fram och tråden borde ha anbragts.
Det är givet att sådana händelser innebära risker,
som man icke i onödan bör utsätta sig för.
Anslutning mellan ledningstråden och gas- eller
vattenledningen bör såväl med hänsyn till mottag-
ningsresultaten som åskfaran utföras med stor nog-
grannhet. På en ventil, ett munstycke e. dyl. kan
man ha utsikt att lyckas med en lödning, om man
har tillgång till goda hjälpmedel och har någon
vana vid lödning. Vid anslutning till ett rör eller
ett grövre parti, är lödning knappast möjlig på
grund av den goda kylningen på röret. Man
putsar då kontaktstället blankt med smärgelduk
och lägger omkring röret ett metallband, så anor-
nat, att det kan åtdragas med en skruv, så att det
stramas väl fast kring röret. En välgjord och
stadig skruv- eller kilklämma kan givetvis också
användas. Sedan jordledningstråden lotts fast vid
metalbandet eller klämman, bör man omvira det
hela med isolerband eller något dylikt för att
förhindra bildning av arg, rost och smuts, som
försämrar kontakten.
På landsbygden, där gas- och vattenledning
saknas, är man hänvisad att sörja för sin jord-
ledning själv genom att gräva ned jordplåtar. Om
marken är mycket torr eller bergig, ger detta emel-
lertid mycket dåligt mottagningsresultat. För att
Fig 2. Lämplig anordning med antennomkopplare.
GASACCUMULATOR
MELSIN G FORS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
