Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om antenner av Th. Övergaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM ANTENNER
| AV TH. ÖVERGAARD. |
Civilingenjören Th. Övergaard lämnar här en mängd
värdefulla vinkar om lämpligaste sättet att anordna
öppna antenner. Som antennproblemet speciellt i
städerna ofta är svårt nog, torde denna granskning
av lämpliga och olämpliga anordningar ha ett stort
intresse för flertalet av Radio-Amatörens läsare. |
En antenn är i elektriskt avseende att betrakta såsom
ena belägget på en kondensator, vars andra belägg är
jorden. Enda skillnaden mellan en vanlig kondensator,
fig. 1, och en antenn är alltså, att i kondensatorn
befinna sig beläggen, A och B, nära varandra, då
däremot vid en antenn de båda beläggen äro betydligt
skilda åt. Ena belägget A, fig. 2, är här antennen,
andra belägget B jorden.
Villkoret för god verkan hos antennen är nu, att
antennen skall ligga så högt över jorden som möjligt,
samt att tilledningarna till antennen ävensom
jordledningen skola vara väl ledande. Har man lyckats
få en antenn högt placerad bör man se till att
nedledningen går så vinkelrätt som möjligt med jorden,
fig. 3. I annat fall kommer ju nedledningen också att
verka som antenn, vilket sänker medelvärdet på verksamma
antennhöjden. I den i fig. 4 visade, felaktigt gjorda
antennen kommer verksamma antennhöjden att ligga ungefär
vid den streckade linjen; alltså har nedledningen här
orsakat att hela den i övrigt goda antennhöjden ej
tillgodogjorts. Ett sådant fel som ovanstående är mycket
lätt att erhålla och mycket vanligt förekommande.
Exemplet i fig. 5 torde passa in på åtskilliga
antennanläggningar. Antennen är för nära plåttaket.
I stället för att effektiva antennhöjden skulle vara h,
blir den minskad till h1.
Flyttas isolatorn längre ut, fig. 6, så utnyttjas
hela antennhöjden h.
Även med nedledningen måste man se upp. Ett exempel
på hur en nedledning ej bör dragas anges i fig. 7,
där nedledningen dragits mycket ordentligt och estetiskt
på isolatorer efter husväggen ned till första våningen.
Man har ej tänkt på att vid varje fönster finnes värmeelement,
vilka genom rörledningar äro i förbindelse med jorden.
Antennens hela effektiva höjd h går här fullständigt förlorad
tack vare att nedledningen ligger för nära värmeelementen
och deras rörledningar. Verkliga antennhöjden blir avståndet
mellan nedledningen och värmeelementen!
Dessutom har ju nedledningen i första våningen dragits
parallellt med jorden, vilket ytterligare minskar
antennhöjden. Nedledningen bör i stället utföras såsom
fig. 8 visar.
Ännu ett exempel kan vara på sin plats. En antenn skall
läggas ut på vinden i en villa med tegeltak. (Under plåttak
är det ej lämpligt att placera någon antenn.) På vinden
förekommer en större vattencistern med rörledningar ned
till undre våningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 00:56:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/radioama/1924/1/0015.html
