Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lågfrekvensförstärkares anordning och injustering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LÅGFREKVENSFÖRSTÄRKARES ANORDNING OCH INJUSTERING
Lågfrekvensförstärkningens ändamål och fördelar.
Vid mottagning av radiosignaler, som äro så svaga,
att de ej enbart genom likriktningen i detektorn
erhålla önskad styrka, använder man sig av två
principiellt olika slag av förstärkningsanordningar:
högfrekvensförstärkning och lågfrekvensförstärkning.
En detektors likriktande verkan börjar ej träda i
funktion förrän de högfrekventa strömvariationer, som
skola likriktas, nå en viss minsta styrka. Om antennen
uppfångar svängningar, som äro svagare än detta
minimum, måste de för att av detektorn kunna omvandlas
till hörbara signaler först förstärkas. Denna
högfrekvens-förstärkning tjänar alltså huvudsakligen
till att över huvud göra svaga signaler hörbara,
d. v. s. att öka mottagarens räckvidd.
Om man däremot redan har att göra med signaler
av sådan styrka, att de kunna göras hörbara av
detektorn, men man vill öka ljudstyrkan för att
kunna höra tydligare eller för att kunna ansluta en
högtalare, är det fördelaktigare att begagna sig av
lågfrekvensförstärkning. Lågfrekvensförstärkningens
ändamål är alltså att förstärka signaler, som redan
förut ha hörbar styrka. Detta gäller naturligtvis
såväl om detektorn är en kristall- som en rördetektor.
Även högfrekvensförstärkning kan naturligtvis till
en viss grad användas också till att höja styrkan av
redan hörbara signaler, men fördelarna med
lågfrekvensförstärkningen äro så stora, att man
i första hand utnyttjar desamma. Fördelarna med
lågfrekvensförstärkningen äro av två slag: dels
erhålles, isynnerhet vid mottagning på kortare
våglängder, större förstärkning pr använt rör
än vid högfrekvensförstärkning och dels äro
lågfrekvensförstärkare ofantligt mycket enklare
att handskas med på grund av att de icke behöva
avstämmas utan fungera lika bra på vilken våglängd
man än mottager.
Detta förhållande, att lågfrekvensförstärkare äro så
enkla att sköta, bör emellertid icke missförstås. Det
goda funktionerandet är beroende av anordningen och
injusteringen av förstärkaren från början. Försummar
man att ägna denna fråga tillbörlig uppmärksamhet är
det ju helt naturligt att man icke kan erhålla vare
sig så starkt eller så rent ljud, som eljest vore
möjligt.
Rörets verkningssätt och injustering.
Vad först själva rörets beskaffenhet beträffar är
det ej likgiltigt huru röret är konstruerat. Olika
rör ha olika förstärkningsförmåga och kunna även i
övrigt arbeta mer eller mindre väl tillsammans med
övriga delar i mottagaren. Först och främst bör man
alltid använda fullt hårda rör, d. v. s. sådana som
äro så fullständigt befriade från alla luftrester
som möjligt. Finnas gasmolekyler kvar i röret blir
dess förstärkningsförmåga nedsatt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 00:56:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/radioama/1924/1/0041.html
