Radio-Amatören / 1924 / N:r 1, 1 april / 30 (1924-1928) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lågfrekvensförstärkares anordning och injustering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.

dessutom uppstår söndersprängningar av gasmolekyler
vid deras kollision med de från katoden utslungade
elektronerna, varvid ett buller blir hörbart i
telefonen.

Då rörets elektriska egenskaper givetvis äro
bestämmande för den grad av förstärkning, man
kan erhålla, och för den noggranna återgivningen
utan förvridning av de mottagna ljuden, måste
vissa fordringar uppställas även på desamma. Vilka
egenskaper, som äro fördelaktiga och vilka som kunna
inverka störande på mottagningen framgår närmare av
det följande.

Fig. 1 visar kopplingsschemat för en enkel
enrörsförstärkare. Vi antaga transformatorns
primärlindning vara kopplad till en detektor av ett
eller annat slag, så att strömvariationer med akustisk
frekvens antagas vara för handen i densamma. Dessa
strömvariationer verka inducerande på transformatorns
sekundärlindning, i vilken växelströmmar alltså komma
att uppstå i takt med strömstyrkans förändring i
primärlindningen. Då nu sekundärlindningen är ansluten
dels till rörets galler och dels till katodens ena
ändpunkt, kommer gallrets potential att växla i
förhållande till katodens. I fig. 1 är transformatorn
visad ansluten till den negativa sidan av katoden
omedelbart intill densamma. Potentialen i denna punkt
anses alltid vara = 0, d. v. s. potentialen i alla
andra punkter räknas i förhållande till densamma.

I och med gallerpotentialens växling, som i detta fall
alltså kommer att ske åt båda sidor om nollpunkten,
förändras det motstånd som förefinnes mellan katod och
anod, varför anodens potential kommer att förändras
i samma takt, som gallerpotentialen växlar.

Treelektrodröret är nu så anordnat att en liten
förändring av gallerpotentialen har en stor förändring
av anodströmmen till följd, d. v. s. röret verkar
förstärkande. Ett exempel å sambandet mellan
gallerpotential och anodströmstyrka representeras
grafiskt av kurvan i fig. 2. Denna kurva, som benämnes
rörets karakteristik, anger ovannämnda samband vid
en viss glödtemperatur hos katoden, d. v. s. en
viss glödströmstyrka. I det rör till vilket denna
karakteristik antages höra, är anodströmstyrkan 2 mA
(milliampère) då gallret har noll-spänning.

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>