Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Frekvens och våglängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sändare
,Jord
= M=101=11=1N=1N=N11=111=111
=) Antenn
fö
ANNA
Motta-
gare
Jord
|
SM =ME1011=M ===
Fig. 5.4 En sändarantenn ger
upphov till en vågrörelse i
etern, som utbreder sig i alla
riktningar från antennen. Jfr
TigISK2A
Fig. 5.5 I en mottagarantenn
alstrar de infallande radio-
vågorna en växelström, dvs.
en ström som ständigt ändrar
riktning. Ett vågberg ger en
ström i en riktning, en vågdal
en ström i motsatt riktning.
frekvens och vice versa. För att beskriva radiovågorna kan man där-
för antingen ange våglängden eller frekvensen, det är godtyckligt
vilket.
Vad som gör att man kan skilja olika radiostationer från varandra
är att de sänder på olika våglängd eller — vilket ju är precis samma
sak — på olika frekvens. I radions barndom använde man med för-
kärlek våglängden för att beskriva de utsända radiovågorna. Numera
har man mer och mer gått över till att använda begreppet frekvens
för samma sak.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
