Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Schemasymboler och principscheman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De flesta symbolerna kräver knappast ytterligare förklaringar; ex-
empelvis för omkopplare är ju verkningssättet tämligen uppenbart,
likaså för strömställare av olika slag.
’Transistorsymbolen kan förefalla en smula egendomlig men är
historiskt betingad. Från början utfördes nämligen transistorerna i
form av två metallspetsar (=kollektor och emitter), som vilade an
mot en halvledarskiva, ”basplattan”. Symbolen har sedan dess bibe-
hållits trots att transistorerna numera har en helt annan fysikalisk
uppbyggnad (se kap. 15). Numera har ju transistorerna formen av
plana kiselplattor, i vilka N- och P-ledande områden, som motsvarar
bas-, emitter- och kollektorområdena, åstadkommes genom s. k. dif-
fusion. Någon basplatta finns sålunda inte längre i våra dagars tran-
sistorer, men fortfarande talar man om transistorns bas, när man avser
det halvledarområde i transistorkristallen som utnyttjas för styr-
ningen.
Ett par kommentarer beträffande anntennsymbolerna kan också
vara på sin plats.
För ferritantenner används en symbol som påminner om den som
används för induktansspolar, och i själva verket är ju en ferritantenn
att betrakta som en sådan. Ferritantennen ritas ofta med särskilt lång
kärna, vilket den ju också har i verkligheten.
För den vanliga öppna antennen används en symbol som anknyter
till de luftledningar som i radions barndom utnyttjades som antenn-
anläggningar.
Från principschema till kretskort
Ett principschema kan oftast utnyttjas direkt för en provisorisk upp-
koppling av en apparat, om man utför uppkopplingen på en kopp-
lingsplint eller på en monteringsplatta. Man kan då t. o. m. rita upp
schemat i full storlek direkt på plattan och borra upp hål för de olika
komponenterna, i stort sett så som principschemat ser ut på papperet.
Förbindningarna görs sedan på baksidan mellan de olika lödstift som
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
