Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Bygg en mottagare för 3,5—4,5 MHz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast och
mobil radio - Fast radio- Fast och mobil
Amatörradio mm. Uofik Ljudradio — trafik Fartygsradiotrafik radiotrafik
35
i MV SN
36
Z
; LC 42 43 KA 45MHz
4063MHz 4438MHz
Fig. 4.1 Diagram visande olika trafikslag som finns att avlyssna inom bandet
3,,—4,5 MHz. En hel del ljudradiosändare kör på bandet 3 900—4 000 kHz,
men ryska och kinesiska ljudradiosändare återfinns också på ”sjöfartsbandet”.
På ”sjöfartsbandet” 4 063—4 438 kHz sänder kuststationer telegrafi på bandet
4 238—4 368 kHz och telefoni på bandet 4 368—-4 438 kHz. Fartyg sänder anrop
på bandet 4 177—4 187 kHz, (telegrafi), telefoni på bandet 4 063—4 133 kHz
(SSB på bandet 4133—4 140 kHz), telegrafi på banden 4140—4 177 och
4 187—4 238 kHz. Amatörer sänder telegrafi huvudsakligen på bandet 3 500—
3 600 och telefoni (oftast SSB) på 3 600—3 800 kHz. USA-amatörer har till-
stånd att använda 3 8300—-4 000 kHz.
för radiodelen, som omfattar ett blandarsteg och en MF-del jämte
detektor, visas i fig. 4.2.
Verkningssättet
Verkningssättet för radioenheten för 3,,)—4,5 MHz skall först för-
klaras i anslutning till blockschemat i fig. 4.3. Det gäller nu att ha
1 minnet det som genomgicks i förra kapitlet om konsten att blanda
signaler.
Från antennen kommer signalen in på en till signalfrekvensen av-
stämd krets; från denna går signalen in på ett blandarsteg. Blandar-
steget får också en signalspänning från lokaloscillatorn som påförs
blandarsteget via ett buffertsteg. Oscillatorsignalen blandas därvid
med den inkommande signalen.
Som vi visat 1 kap. 2 uppstår det när två signaler blandas dels
en skillnadssignal, dels en summasignal. Den förra har en frekvens
som är skillnaden mellan de blandade signalernas frekvenser, den se-
nare signalen är summan av de båda blandade signalernas frekvenser.
På blandarstegets utgång är inkopplat en avstämd krets som är
avstämd till en relativt låg mellanfrekvens, 500 kHz. Genom att sig-
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
