Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kristallkalibrator ger fixpunkter på frekvensskalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fe lll 1tntn1o Af1lAA666G6G6AAN 60 nns Ron Ae n en
den kristallstyrda 1 MHz-signalen så att en kantvåg med signal-
amplituden 2 V och med frekvensen 200 kHz erhålls. Denna 200
kHz-signal erhålls från utgång 2, ”Ut 2”. På kantvågssignalen 200
kHz ligger 1 MHz-signalen delvis överlagrad. Vågformen på denna
utspänning visas i fig. 7.2 b.
Genom att ändra värdet på ett seriemotstånd i pulsgeneratorn
kan man, om man så vill, i stället få ut en 250 kHz-signal (se fig.
7.2.c) eller en 500 kHz-signal (se fig. 7.2 d). Mera härom i samband
med genomgången av trimningen.
Principschemat
Kristallkalibratorns principschema visas i fig. 7.3. Transistorn Tl1
ingår i en kristallstyrd oscillatorkoppling, där kristallen ligger in-
kopplad mellan transistorns kollektor och bas.
Den 1 MHz-signal som erhålls från kristalloscillatorn påförs via
en kopplingskondensator C3 till den efterföljande pulsgeneratorn med
transistorn T2. Denna är en s.k. unijunctiontransistor eller dubbel-
basdiod. Den har egenskapen att fungera som ett slags spänningsstyrd
diod som när spänningen mellan emittern e och ena basen bl över-
skrider ett visst gränsvärde plötsligt blir fullt ledande. När spän-
ningen mellan e och bl går ner till 0, blir dioden åter helt oledande.
Genom att koppla in en laddningskondensator C4 som laddas upp
via ett seriemotstånd Rtl mellan bas och emitter kan man få T2
att fungera som en pulsgenerator. Kondensatorn C4 laddas upp via
Rtl1. När dubbeldiodens ”tändspänning” uppnåtts kortsluts konden-
satorn. När spänningen gått ner till 0 blir T2 åter oledande och kon-
densatorn C4 laddas upp via Rtl, tills tändspänning åter nås. Då
tänder transistorn, C4 urladdas osv. Man får en sågtandspänning
över C4. Pulsfrekvensen kan varieras genom att värdet på Rtl
ändras.
Man kan lätt synkronisera denna pulsgenerator med en sinus-
spänning som man kan påföra ena basmotståndet R3. Man kan få
pulsgeneratorn att ”tända” för t.ex. var femte sinustopp från en
påförd signal. Förutsättningen är då att pulsfrekvensen för pulsge-
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
