- Project Runeberg -  Radioteknik / 2 /
143

(1971-1973) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bygg en P1-, P2-, P3-tillsats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

= Störningar

0. OA IR a
UUTTTU DU UU UTI

Fig. 11.2 Störningar av impulstyp som kommer in samtidigt med en frekvens-

modulerad bärvåg klipps mer eller mindre bort genom den amplitudbegränsning
som tillämpas 1 FM-mottagare och gör sig därför mycket litet gällande.

att s. k. impulsstörningar från olika typer av motorer, maskiner, elek-
triska motorer, bilmotorer etc. blir mindre märkbara. Orsaken härtill
är att man i mottagaren kan skära bort alla pulsstörningar, genom att
man amplitudbegränsar bärvågen. Man klipper helt enkelt bort top-
parna. Se fig. 11.2. Vad som överför informationerna är ju frekvens-

variationerna i bärvågen.

FM-demodulatorer
De anordningar som behövs för att demodulera en sådan frekvens-
modulerad bärvåg blir emellertid något mera komplicerade än den
enkla diod som behövs för att demodulera en amplitudmodulerad sig-
nal. Man måste nu tillgripa anordningar som reagerar för frekvens-
ändringen i signalen, frekvensmoduleringen, och som sedan översätter
frekvensvariationerna hos bärvågen till den ursprungliga tonfrekventa
signalen. Detta kan t. ex. ske i en s. k. diskriminatorkrets, som bl. a.
innehåller två dioder och en del belastningsmotstånd.

Utan att närmare gå in på teorin för dessa diskriminatorkretsar
kan man säga att de uppvisar en frekvenskurva som visas i fig. 11.3.
Om man avstämmer mottagaren så att signalfrekvensen hamnar i den

punkt på kurvan där denna passerar värdet 0, innebär det att en fre-

143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 15 22:36:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/radiotek/2/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free