- Project Runeberg -  Radioteknik / 2 /
164

(1971-1973) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Om VHF-mottagning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mosfärens joniserade skikt. VHF-radiovågor som riktas upp mot him-

len fortsätter sålunda ut i världsrymden. Det är endast den del av

strålningen som följer jordytan, ”markvågen”, som kan användas för
radiokommunikation mellan markbundna stationer.

Det betyder bl. a. att man med sändare med en antennhöjd av ca
10 meter får endast några tiotal kilometers räckvidd. Med högre an-
tennhöjder ökas räckvidden avsevärt. FM- och TV-sändare på VHF
med flera hundra meters antennhöjd får däremot räckvidder som
uppgår till betydligt mer än 100 km. Se fig. 12.1.

När det gäller kommunikation mellan markbaserade radiostatio-
ner och flygplan blir förhållandena ännu gynnsammare; då får man
med VHF en räckvidd på många hundra kilometer. VHF används
också i stor utsträckning för flygnavigering och kommunikation mel-
lan mark- och flygstationer.

På ett sätt är det bra att det existerar radiovågor med begränsad
räckvidd, eftersom det finns en hel del radiotrafik av mera lokal ka-
raktär för vilken man inte vill ha större räckvidd än kanske några
tiotal kilometer. En begränsad räckvidd medför ju att man inte riske-
rar störningar från mer avlägsna sändare som arbetar vid samma
frekvenser inom en annan del av landet. Sådan mera lokalt bunden

radiokommunikation behövs för t. ex. transportdirigering, taxi, polis,

Privatradio TV-kanal nr Mobiltelefoni, taxi,
Transportdiri- 4 RE kraftverk , polis,

Väderradio gering taxi 2 civilförsvar mm. FM-sändare
person - f F = I
sökning E t 4
20 30 - 50 60 70 80 90 100
Transport -
dirigering — Flygnavigering sa AE
oe IA fart, t i:
mm. Flygrediokommunikation, AMOtörer i. sd ma is stR VASS S nm

FORE | |

ee UT DTI

100 110 120 130 140 150 160 170 MHz

RN

Fig. 12.2 Diagram visande hur VHF-området är uppdelat för olika trafikslag.
Rymdradiokommunikation förekommer på VHF på följande frekvenser: 148,25,
150,00 och 154,20 MHz, dessutom bl. a. inom banden 136—-138 MHz och 143,60
—L143,60 MHz.

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 15 22:36:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/radiotek/2/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free