Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
det plötsligt i dagen, att hon icke blott var olidligt
bortskämd, utan också för en tolf års flicka
förskräckligt okunnig, — hon kunde ju icke en gång
skrifva ordentlig ryska.
Till råga på olyckan upptägktes också, att den
franska guvernanten låtit komma sig till last något
så svårt, att det icke ens kunde talas om i barnens
närvaro.
Det var bedröfliga dagar, som nu följde,
Tanja mindes dem sedermera dunkelt som ett slags
allmänt husligt elände. I barnkammaren rådde hela
dagen oväsen, skrik och tårar. Alla grälade
sinsemellan, och det räckte till för alla, — både
skyldiga och oskyldiga. Pappa var ursinnig, mamma
grät, njanja tjöt, fransyskan vred händerna och
packade in sina saker. Tanja och Anjuta sutto
tysta som råttor och vågade icke knysta en gång,
ty alla läto sin förargelse gå ut öfver dem, och
minsta förseelse tillräknades dem nu som en svår
synd. Icke dess mindre lyssnade de nyfiket och
icke utan en viss barnslig skadeglädje till de äldres
tvister och undrade inom sig: »hvad skall väl slutet
bli på allt det här?»
Ivàn Sergejevitsch, som boke tyckte om
halfmesyrer, beslöt sig för att göra en grundlig
reformation af hela uppfostringssystemet. Fransyskan
kördes bort, njanja aflägsnades ur barnkammaren
och fick sig anförtrodd uppsikten öfver
linneförrådet, och två nya personer gjorde sitt inträde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>