Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
endast en fastnat i hans minne, och det är, att elaka
barn skola ställas i skamvrån.
Och så måste Tanja, en stor, tolf års flicka,
som några ögonblick förut tillsammans med
hjältinnan i det lästa romanhäftet genomlefde de mest
spännande psykologiska scener, gå och ställa sig
i skamvrån som en liten dum, oförnuftig barnunge!
Ivån Sergejevitsch återtar sin sysselsättning vid
skrifbordet. I rummet råder djup tystnad. Tanja
står orörlig, men du store Gud, hvad tänker och
känner hon icke allt under dessa få minuter! Hon
förstår och inser så klart, hur enfaldig och
olämplig hela denna tillställning är. Ett slags inre
blygsel förmår henne att underkasta sig i tysthet, att
icke brista i gråt eller ställa till något uppträde.
Men en känsla af bitter oförrätt, “af maktlös vrede
snör samman hennes strupe och hotar att kväfva
henne. »Det här är ju bara dumheter! Hvad gör
det mig att stå i skamvrån?» försöker hon att trösta
sig själf med, men det smärtar henne, att fadern
samme fader som hon är så stolt öfver, som står
så högt öfver alla andra.
Det ginge väl ändå an, om hon finge vara
ensam med fadern. Men nu knackar det på dör-
†en, och under en eller annan förevändning
inträder den odräglige Ilja. Tanja vet mycket väl,
att han bara kommer in af nyfikenhet, för att se,
hvad fröken får för straff, men han låtsar icke alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>