Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Och snyftande och stapplande för Tanja fram
sin själfanklagelse.
Ivàn Sergejevitsch lyssnar tankspridt. Hans
begrepp om uppfostran äro högst elementära, och
pedagogik är något, som han anser, att endast
fruntimmer böra befatta sig med. Han har naturligtvis
icke en aning om, hvilken värld af oklara,
sammansatta känslor redan börjat utveckla sig inom den
lilla flicka, som nu står framför honom, afvaktande
sin dom. Upptagen af sina »manliga» bestyr, har
han icke ens märkt, hur hon småningom vuxit
alldeles ifrån den lillå knubbiga barnunge, som hon
var för fem år sedan. Han är tydligen villrådig
om, hvad han skall säga och göra vid ifrågavarande
tillfälle. Tanjas förseelse synes honom skäligen
obetydlig, men han tror fullt och fast på
oundgängligheten af stränghet vid barnuppfostran. Inom sig
är han förargad på guvernanten, som icke kan
bilägga en så enkel sak själf, utan skickar Tanja till
honom; men när man väl en gång hemställt saken
till hans afgörande, måste han också låta känna sin
makt och upprätthålla sin faderliga myndighet. För
den skull tar han på sig en sträng och
missnöjd min.
»Du är en stygg, olydig flickunge, och jag är
mycket missnöjd med dig», säger han och tystnar
därpå, emedan han icke vet, hvad han vidare skall
säga. »Gå och ställ dig i skamvrån», afgör han
slutligen, ty af alla pedagogiska visdomsläror har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
