Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
»maskhackare» städse måste flaxa omkring, där en
stor, tungrodd noshörning håller till.
Ivàn Sergejevitsch, hennes man, som var
betydligt äldre än hon, fick härigenom, också han,
redan från början vanan att betrakta och behandla
henne som ett barn, och denna vana bibehöll han
ända långt in i ålderdomen. Han kallade henne
Lena eller Lenotschka, medan hon alltid
vördnadsfullt benämnde honom Ivån Sergejevitsch. Det hände
honom till och med att i barnens närvaro
tillrättavisa henne. »Nu pratar du tok igen, Lenotschka!»
kunde de allt som oftast få höra. Och Elena
Pavlovna blef icke ond öfver tillrättavisningen, men
höll fortfarande fast vid sin mening likt ett
bortskämdt barn, som har privilegium på att vinna
bifall äfven för sina oförnuftigaste infall.
Det lider intet tvifvel om, att ifall Elena
Pavlovna genom sitt giftermål kommit in i en
patriarkalisk tysk familj, så skulle hon nog snart blifvit
en förträfflig husmor. Men i hennes mans hus var
det henne allt annat än lätt att utveckla några
husliga dygder. Ivàn Sergejevitsch var enkling, då
han gifte sig med Elena Pavlovna, och ehuru det
icke fanns några barn från det första äktenskapet,
bibehölls oförändrad den sedan denna tid fastställda
ordningen i huset. Tjänarne voro gamla och lifegna
i familjen och hade redan hunnit tillvälla sig all
makt och myndighet. Den nya matmodern, som
ännu nästan var ett barn, mild och eftergifven till
Kovalevsky, Ur ryska lifvet. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
