Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
nyfikenhet har en gång blifvit väckt, och de ge
icke tappt.
»Söta, snälla faster lilla, berätta! be de enträget.
Och Anna Sergejevna kan, tycks det, själf icke
stanna, när hon väl kommit i farten.
»Det var så, ser ni, att hon blef strypt af sina
egna lifegna», svarar hon plötsligt.
»Åh, så förskräckligt! Hur gick det till?»
»Ack, det gick mycket enkelt!» börjar Anna
Sergejevna. »Det var en gång, som hon var ensam
hemma en natt, — bror Peter och barnen hade hon
skickat bort någonstädes. På kvällen klädde
hennes favorit bland kammarpigorna, Malanja, af henne
som vanligt och lade henne till sängs, men så ett tu
tre klappade hon i händerna, och på detta tecken
kommo alla de andra tjänstflickorna inskyndande i
sängkammaren och med dem också kusken Fedor
och trädgårdsmästaren Jevstignej. Nadeschda
Andrejevna behöfde bara kasta en blick på deras
ansikten för att se, att det var fara å färde, men hon
blef icke rädd och förlorade icke besinningen, utan
hon röt åt dem: ’Hvad ha ni härinne att göra, edra
slynor? Äro ni från vettet? Ut härifrån på
ögonblicket Och af gammal vana läto de kufva sig
och började redan draga sig tillbaka mot dörrarne,
då Malanja, som var den djärfvaste, for ut emot de
andra: ’Hvad tänka ni på, edra fega stackare? Äro
ni icke mera rädda om ert eget skinn? Begripa ni
inte, att hon i morgon dag skickar af er allesam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
