Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
»Visst får du det, lilla vän», svarade denne
med en vänlig blick på hennes täcka, rosiga lilla
anlete.
Tanja slungade ett förbittradt ögonkast på Olga,
som likväl icke lät sig på minsta vis bekomma.
»Men Olga har inte alls reda på de där
sakerna. Hon skulle inte begripa en smula»,
invände Tanja i förtrytsam ton. Men detta försök
att bli af med den efterhängsna väninnan
misslyckades alldeles.
»Nå, då få vi väl i dag tala om något enklare
och gladare, så att det också kan intressera Olga»,
sade morbrodern godmodigt, i det han tog bägge
flickorna i hand och ledde dem till hörnsoffan.
Tanja följde med i mulen tystnad. Detta
samtal på tre man hand, särskildt afpassadt för Olgas
smak och förståndsgåfvor, var icke alls hvad hon
hade längtat efter. Det föreföll henne, som om
man fråntagit henne något heligt och dyrbart, som
med rätta tillkom henne.
»Seså, Tanja, kom nu och sätt dig i mitt knä»,
sade morbrodern, som tydligen icke alls lade märke
till hennes dåliga lynne.
Men Tanja var alltför förolämpad för att låta
blidka sig ens af detta förslag.
»Jag vill inte», svarade hon häftigt och kröp
surmulen längst in i vrån.
Morbrodern såg på henne med en förvånad,
leende blick. Förstod han, hvilken svartsjuka som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
