Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
rasade i hennes bröst, och ville han roa sig på
hennes bekostnad, — alltnog, han vände sig tvärt
till Olga och sade:
»Nå ja, Olga, efter som icke Tanja vill, så
kom du hit i stället.»
Olga lät icke säga sig detta två gånger, och
innan Tanja visste ordet af, hade väninnan intagit
hennes plats i morbroderns knä. Det var ett
oväntadt slag för Tanjal Hon hade icke tänkt sig, att
saken skulle taga en så förskräcklig vändning. Det
var, som om jorden plötsligt skulle gifvit vika
under hennes fötter.
Hon var alltför öfverraskad för att komma sig
för med någon protest, hon stirrade endast
stillatigande, med vidt uppspärrade ögon på sin lyckliga
rival, som med brydd, men på samma gång högst
belåten uppsyn satt där i morbroderns knä, alldeles
som om det skulle så vara. Hon spetsade sin lilla
mun i en löjlig grimas och bemödade sig så ifrigt
att ge sina runda, barnsliga drag ett uttryck af
allvarlig uppmärksamhet, att icke blott ansiktet, utan
till och med halsen och de bara armarne blefvo
purpurröda af ansträngningen.
Tanja såg på henne, såg och såg, och med ens
— hon visste icke själf, hur det gick till, det var,
som om någon drifvit henne till det — högg hon
sina tänder i Olgas hvita, runda arm strax
ofvanför armbågen och bet henne, så att det blödde.
Öfverfallet var så plötsligt och oväntadt, att
Kovalevsky. Ur ryska äfret. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
