Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI.
Nu nalkas de höstliga töcken,
och regnet på rutan glimmar,
och sorgen har långa dagar,
men glädjen fick korta timmar.
De stå för mitt minne beständigt,
de soliga morgonstunder,
då sommaren log af glädje
och lifvet var som ett under,
då han — bland daggiga ängar,
där blomster i solljus blänkte —
mig bad om den solhvita blomma
jag dröjande honom skänkte.
Men nu är sommaren svunnen,
och regnet på rutan glimmar —.
Och sorgen har långa dagar,
men glädjen fick korta timmar.
Dock — livar gång jag ser margueriter.
fram bryter sol i mitt sinne,
fram bryter det strålande hoppet,
som föds af ett strålande minne.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
