Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är väl ganska ringa,
däraf jag icke yfvas må,
då ej i hvarje tanke
min trohet vetat att bestå.
När efter långa sorger
en gång till sist vi mötas få,
»Förlåt!» — det blir det första ord
jag har att hviska då.
17. 4. 97.
LXXXY.
Nu vårn är här med blommors guld på ängen
och sång i snår och doft från hvita hängen.
Men han jag bidat alla dessa åren,
han kommer ej — han kommer ej med våren.
Snart sommarn kommer med de hvita nätter,
hvars livita längtan sig i själen sätter.
Skall han väl komma uti sommardagar,
den vännen, efter hvilken hjärtat klagar?
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
