Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när vi åter mötas få en gång,
oss tyckas skall, att likt en dröm den gått.
Men oförgätligt stå i minnet kvar
vårt första mötes underbara dar.
Jag sörjer nu ej hvad som skedde då:
att jag var alltför skygg, för litet klok.
Ej något blad jag ville rifvet få
ut ur vår kärleks och vår smärtas bok.
Yi lärt och känt — väl något värdt det är —
vår kärlek evighetens märke bär.
Jag känner världen bättre nu än då.
Ditt sinnes höghet då jag knappt förstod.
Nu vet jag, hur man finner blott hos få
den ädla ro, det lugna, fasta mod,
den kraft som känner hvad den kan och vill,
den djupa ömhet att sig trygga till.
O Gud, Dig vare lof för allt Du ger!
För sorg som glädje pris ske Dig, o Gud!
En mening finnes uti allt oss sker,
och hvarje plåga bär från himlen bud.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
