Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
de båda ahmed
— Nu har jag fått arbete! Jag har fått plats som
uppassare på Hadji Alis kafé!
Hans dräkt var halft europeiserad, i det han bar
en blå bomullsblus i stället för burnusen. De
europeiska plaggen äro — tyvärr — mera praktiska, när
det gäller att utföra något arbete, än den vida,
måleriska burnusen, och därför finns det en benägenhet i
synnerhet hos yngre araber, som hafva något arbete,
att medels en jacka eller blus förvandla sin dräkt till
ett slags ganska fult mellanting emellan arabisk och
europeisk snitt. Ahmed var ännu fulare än annars i
denna dräkt. Men det skulle ha varit svårt att finna
ett mera godt och trohjärtadt uttryck än hos denne
fattige lille arab.
— Hur står det till med Schrera ? frågade jag.
— Jo tack, bra. Vi voro med henne en morgon i
parken för ett par dar se’n, men då var ni ej där!
Vet ni hvad, Schrera kommer så bra ihåg er och talar
ofta om er och hvar gång vi säga till henne: Ska vi
gå till parken och hälsa på den fina damen, som var
så snäll mot Schrera? — då nickar hon strax med sitt
lilla hufvud och säger: »oui! oui!» Aldrig har hon
sagt ett franskt ord förut! Men nu säger hon »oui,
oui!» och så nickar hon.
Och Ahmed skrattade af förtjusning, när han
berättade detta. En ung mor kan inte vara mer stolt
öfver sin förstföddes späda joller, än Ahmed var öfver
dessa sin älsklings första franska ord. Och han fann
det särskildt alldeles underbart förståndigt, att den
lilla hittat på att första gången använda detta franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
