Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fransmän och araber
I 73
den stackars lilla martyren med de djupt sorgsna
ögonen och de förfärliga ärren.
En annan gång sågo vi i ett harem en sjuk kvinna,
som låg midt på lergolfvet, där barnen stojande sprungo
förbi. Hon var betäckt af flugor, dem ingen jagade
bort, hennes kropp var så utmärglad, att den var
endast skinn och ben, och hennes ögon voro ohyggligt
stirrande och medvetslösa. När vi frågade, på hvad
sätt hon var sjuk, svarade man med att peka på
pannan; hon hade mist sitt förstånd, menade man.
Kanske hade hon mist det uteslutande genom svåra
kroppsliga lidanden, för hvilka hon ej fått någon vård. Det
är förfärligt att tänka, att när helst en arabisk kvinna
blir sjuk, så ligger hon på detta sätt alldeles hjälplös
— får väl knappast ens någon tillsyn, ty den slöa
för-soffning, i hvilken flertalet af de arabiska kvinnorna
nedsjunker, synes göra dem likgiltiga för andras
lidande, liksom den nästan — förefaller det ibland — gör
dem likgiltiga för sina egna barn. Man märker i
Biskra mycket oftare hos fäderna än hos mödrarna
tecken till ömhet för barnen.
För många tyckes det ju vara ett axiom, att ifall
en människas utveckling blir hämmad åt ett håll, så
skall hon växa åt ett annat, hvadan, enligt deras
mening, om hos en kvinna allt intresse för det allmänt
mänskliga stäckes, värmen för hemmet och familjen
bör bli så mycket starkare. Men de arabiska
kvinnorna äro lefvande vittnesbörd om, att djupare än
denna korttänkta psykologi nå evangeliets ord: »Den
som litet hafver, från honom skall också tagas det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
