Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66
fransmän ocii araber
narna; sålunda voro de, för att få nattkvarter,
hänvisade till arabernas tält — hvilka äro låga och breda,
så att de erbjuda föga vindfång, och hvilka, enär de
vanligen uppslås för längre tid, fastgöras mycket
omsorgsfullt. Men det var förfärligt inne i dessa tält.
— O, så’na loppor! Om ni kunde tänka er så’na
loppor! utbrast tysken med en öppenhet i
uttryckssätt, som var fullt ursäktlig hos den som i ett par
veckor lefvat fjärran från civilisationen bland öknens
fria söner.
— Och där fanns andra kryp, som voro värre än
loppor ... Och hvilken luft där inne!
På detta sätt voro de också prisgifna åt
arabernas godtycke — dessa begärde oblyga priser för en
enda natts uppehåll i deras smutsiga tält. Och likaså
för maten och för allting annat — t. o. m. för tillåtelsen
att få hämta upp lite vatten ur en brunn tvungos de
resande ibland att betala ända till fem francs.
— De roffade en på alla möjliga sätt, sade tysken.
Och vägvisaren hjälpte dem inte alls, tycktes
snarare stå i förbund med prejarne. Blott på ett par
ställen hade de blifvit väl bemötta af höfdingar, som de
haft rekommendationsbref till; där hade man visat
dem den största gästvänlighet och ej velat alls ta
något betaldt. Deras reskassa hade tagit alldeles slut,
så att de till sist, för att skaffa sig mat och nattlogis,
fått betala in natura med kopparkärl och annat,
tillhörande den storartade utrustningen, och när de sist i
hunnit fram till en järnvägsstation, hade de nätt och
jämnt — genom att sälja åsnan förmodligen — fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
