Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI.
Ebba Brahe.
Å Rydboholms slott satt i sitt gemak greve Magnus
Brahe, blid och gråskäggig, och las i bok. In trädde
jungfru Ebba, ung och vän; hon bar ett fång av
blomster och ropade glad:
— Se, fader, se, hur fagra de äro!
Aklejor var det, som hon hade plockat ute i lunden
vid havsstranden: somliga skimrande rosenröda, andra
drömmande blekblå och åter andra så vita som den
snö, vilken faller ifrån himmelen.
Och greve Magnus log milt emot sin dotter och
sade: — Plocka du blomster så länge du får, mitt
barn; snart kommer drottning Kerstin och för dig
till Stockholms slott. Då begynna för dig de allvarliga
dagarna.
Jungfru Ebba såg hjärtängslig ut.
— Ack, fader, måste jag följa med den stränga
drottningen?
— Fuller väl vet du, barnet mitt, att din salig
moder, när hon låg på sin dödsbädd, bad sin vän
och fränka, drottning Kerstin, att taga hand om
hennes barn, sedan hon lämnat dig moderlös. Och
icke är väl detta att sörja över: att komma till hovs
och få höra och se mera än vad som här ute beskäres.
3. — Ro o s, Gustav II Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
