Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vemod på de drömmar hon måst offra, men hon
tänkte ock på vad hennes fader en gång sagt henne:
»Detta livet är icke sådant, att vi i allo få vad vi
önska.» Så måste hon då vara tacksam för att hennes
lott likväl tedde sig till att bliva ljus. Ty gamla
drottning Karin hade talat sant: greve Jakob var en god
och redlig herre, och osäll skulle icke den varda som
blev hans maka.
Hon drog av fingret en ring, i vilken satt en klar
demant, och med demanten ristade hon i fönsterrutan
dessa ord:
Jag är förnöjd med lotten min
och tackar Gud för nåden sin.
En stund senare, då jungfru Ebba gått därifrån,
kom drottning Kristina gående. Hon stannade, också
hon, och såg ut över vågorna, som glittrade i
aftonsolen. Så märkte hon de ord, som stodo ristade i
rutan. Hon log för sig själv, ty hon förstod vem det
var som skrivit dem. Och så drog också hon en ring
av sitt finger och skrev med den hårda demanten
dessa ord på rutans glas:
Det ena du vill, det andra du skall,
så plägar det gå uti dylika fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
