Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när bonden väl kommit utom synhåll, skyndade
han bort till konungen och berättade vad han fått veta.
— Det där var bra gjort, min gosse, sade konungen.
Du ska till belöning bli kvartermästare, och jag ger
dig hundra riksdaler i stället för femtio. Så kan du
genast skaffa dig nödig utstyrsel.
Därpå gav konungen befallning om att man strax
skulle börja timra en hop starka träbockar. De största
gjordes tjugutvå fot höga, de andra i gradvis mindre
storlekar, efter de märken Benkt gjort å sin stång.
Med detta arbete höll man på tämligen långtifrån
stranden, för att ej fienden skulle höra yxhuggen och
märka vad som förehades. Och för att så mycket
säkrare vilseleda Tilly, lät konungen sitt folk ett
stycke längre upp börja timra på ett bygge, och detta
med mycket buller. Dessutom blev en god del av den
svenska hären å denna plats uppställd i slagordning.
Så att nu kunde Tilly då icke tro annat än att
konungen ämnade här försöka gå över.
När bockarna voro färdiga, kallade konungen Karl
Gustav Wrangel till sig. Han var son till
fältmarskalken Herman Wrangel, som kämpat under konungen
först mot jutarna, sedan i Livland och Preussen, men
numera var bliven gammal och satt hemma i
riksrådet. Den unge Karl Gustav hade ännu haft blott
föga tillfälle att visa vad han dugde till, men konungen
hade märkt att han hade gott gry.
Nu befallde han honom att med trehundra man ro
över floden i några båtar, som konungen låtit föra
landvägen från Donau. När han kommit över, skulle
han strax låta gräva en skans till skydd för den bro,
som nu skulle uppföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
