Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GYLLENE ÅLDERN I KINA.
I längst förflutna tider rådde över Kina en
härskare vid namn Iao. Han var mild och rättvis och
fredsälskande. »Det svarthåriga folket» — så
kallade sig kineserna själva — hade under hans
regering goda dagar. Och andra folk, vilka bodde i
länderna omkring, kommo frivilligt och bådo att få bli
Iaos undersåtar. Så omtalad var han för sin visdom
och sin rättrådighet.
»Allt detta», heter det i en gammal kinesisk skrift,
»åstadkom Iao, emedan han lät himmelen råda över
sig.»
På denna tid funnos i Kina redan män, som
studerade stjärnornas gång och härutinnan vunnit en
ej ringa insikt. Två ryktbara astronomer, Hsi och
Ho, som levde under Iaos regering, voro bekymrade
över en sak: de hade funnit, att solåret icke var 365
dagar långt, såsom man förut trott, utan några
timmar därutöver. Iao sade till dem:
— Skjut då in en dag emellanåt, när så behöves,
för att räkningen må bli riktig.
Man gjorde så och beundrade Iaos vishet.
Men när Iao begynte bli till åren, fick han ett stort
bekymmer. Vem skulle efter hans bortgång leda det
svarthåriga folket? Hans egen son var ej det värvet
vuxen, det förstod han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
