Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR ARIERNA KOMMO TILL INDIEN 33
När kvällen kom och slaget var slut, var han så illa
sargad av väl hundrade pilar, att döden måste
kännas som en lisa. Men detta var en dag, då enligt
brahmanernas mening en själ, som lämnade detta
jordeliv, ej kunde gå in i den högsta sällhet, vilken
en så from man som Bisjma ägde rätt till. Och ännu
flera dagar skulle det dröja innan stjärnornas
ställning vore gynnsam. Bisjma beslöt att bida. Han låg
i outsägliga plågor, han kunde vad ögonblick han
ville kalla på döden, och han visste att även på denna
ogynnsamma dag skulle han genom dödens port nå
ett lyckligt liv. Men han sade:
— Det är min plikt att bida tills jag kan träda
in i det liv där man är befriad från att återfödas
på jorden.
Hans vänner stodo omkring honom sörjande och
bådo honom om ord av tröst och visdom. Och även
hans fiender kommo och sade ångerfulla:
— Är det oss tillåtet att lyssna till dina ord?
Då talade Bisjma till dem om de plikter var och
en har att fylla i detta liv.
Och när han till sist i den rätta stunden kallade
på döden och utandades sin sista suck, då prisades
han, den besegrade, den plågade, mer än en segrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
