- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / [Första samlingen] /
64

(1924) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 BARN BIBLIOTEKET SAGA

landsatts. Då sedan en tiggare kom vandrande på
vägen föreslog han denne att byta kläder med honom.
Klok och förslagen som Odyssevs var, ville han
nämligen, innan han gav sig till känna, först taga reda
på huru förhållandena gestaltade sig i hans hem och
hans rike, från vilket han varit borta i tjugo år.

Den hederlige svinherden var icke sen att upplysa
honom om hur det stod till i kungsgården.

Där satt Penelope, konungens trogna maka, i
mycken oro och bedrövelse. Där hade Telemakos, konung
Odyssevs son, växt upp till en ståtlig yngling. Men
båda hade de ock andra sorger än saknaden efter
den älskade maken och fadern. Under de senaste
åren, då alla begynt tro att konungen var död, hade
många börjat ansätta drottning Penelope med
frierianbud. Några av dessa friare voro högättade män
från själva Itaka, andra voro furstar från de
kringliggande öarna. Dagligen kommo de alla till
kungsgården, elär de uppförde sig som gårdens herrar och
befallde fram det bästa av allting. Varje dag måste
Eumaios sända dem en fet gält till slakt, likaså måste
get-, ko- och fårherdarna dagligen lämna dem av
sina hjordar. Och på konungens vin sparade de
ingalunda. Telemakos var ju för ung för att kunna med
myndighet avvärja deras ofog. För övrigt var han
just nu bortrest, han var ute för att försöka få veta
något om den försvunne fadern.

Medan svinherden berättade detta, kommo hans
underherdar hem med galtarna, som de fört i bet
ute i ekskogen.

■—• Nu, sade Eumaios, ska vi slakta en gält och till
ära för vår gäst hålla festmåltid. Länge nog ha vi
fått slita och släpa bara för att förnöja de där leda
friarna.

Så slaktade de galten och styckade den, och
Eumaios, som var en from man, avskar de bästa bitarna
och offrade dem åt gudarna. Sedan därpå alla her-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free