- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / [Första samlingen] /
142

(1924) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 B ABN BIBLIOTEKET SAGA



panna. Han såg ock, att oxen, som drog plogen,
gick trögt och motvilligt. Allt emellanåt stack honom
bonden i sidan med en vass pik. Det var för att
skynda på honom. Då bölade oxen av smärta.
Sedan lunkade han på något snabbare än nyss.

Nu kom den ridande skaran in i en skog.

Där sågs en hjort komma flyende med ångest i
blicken, förföljd av en fläckig panter. Där sågs en
falk slå ned på en duva, gripa henne i sina klor och
föra henne bort till att sönderslitas.

Prins Siddharta blev alltmera tankfull, alltmera
sorgsen till mods. Plan avlägsnade sig oförmärkt
från den övriga skaran, steg av hästen, band den
vid ett träd och satte sig ned i trädets skugga. Han
ville tänka över vad han sett.

Var det icke som om lidande och möda, ångest
och strid vore allt levandes lott? Fanns det ingen
räddning från vedermödan? Fanns det intet slut på
striden ?

Han fylldes av sorg över allt levandes sorg, han
greps av en önskan att hjälpa, att rädda. Och
driven av medlidande gled hans själ för första gången
över gränsen — blev för en stund fri från
kroppslighetens bojor, skådade in i det okändas rymd.

Men konungen hade märkt, att hans son ej längre
var med bland de lustridande. Han sände ut sina
män åt alla håll för att söka prinsen. De funno
honom sittande under trädet, försänkt i grubbel. Och
de väckte honom ur hans tankar och förde honom
till hans fader.

Men konungen varsnade med bävan det
svårmodiga allvar, som låg i sonens blick.

*



Konung Suddhodana tänkte:

— Jag vill giva min son en maka. Det skall
säkrare än något atmat draga Yians tankar bort irån den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/1/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free