Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNA
2 3
trädde in i sälen, satt främlingen vid härden, höll hans
lille son vid handen, och sade:
— O Admetos, du borde vara min fiende, ty jag
har under min makts tid skadat dig. Men ett ädelt
sinne höves det att icke hämnas på den som är i nöd. Och
betänk, att om du överlämnar mig åt mina förföljare
till att dödas, så gör du mig långt större skada än
vad jag gjorde dig. Så beder jag dig nu vid din härd
och vid din sons huvud: förunna mig en tillflykt i
ditt hus.
Och Admetos tillstadde honom detta. När
förföljarna kommo och krävde att få flyktingen utlämnad,
vägrade han.
Så blev då Temistokles där någon tid.
Men han förstod, att atenarna och spartanerna icke
skulle lämna konungen någon ro, så länge han vore
där. Han ville icke, att Admetos till lön för sitt
ädelmod skulle överfallas med krig. Så beslöt han sig för
att begiva sig bort — till en annan fiende, en som var
mäktig nog att ej behöva frukta vare sig atenare
eller spartaner.
Över svårtillgängliga bergstrakter, vilka nu under
vintern voro täckta av snö, på stigar mödosamma för
en redan sextioårig man, begav han sig till staden
Pydna i Makedonien och gick där ombord på ett skepp
för att segla över till Asien. Men skepparen visste
icke vem han var. På vägen uppstod emellertid storm,
och skepparen ville löpa in i närmaste hamn, vilken
var på ön Naxos. Emellertid bekrigades Naxos just
då av atenarna. Utanför hamnen lågo atenska
tre-roddarskepp, som Temistokles väl kände igen. Intet
skepp kunde segla in i hamnen utan att bli hejdat och
3—245261. Genom seklerna. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
