Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
82 B ARN BIBLIOTEKET SAGA
att skönhet och börd och rikedom vore av föga värde,
om deras ägare ej visste att skicka sig väl.
Nu företog sig Hippokleides detta: han ställde sig på
huvudet uppe på bordet. Och han fäktade och
sprattlade med benen för att kunna bibehålla jämnvikten.
Men nu kunde inte Kleistenes hålla sig längre.
-— O Tisandros son, bröt han ut, nu har du dansat
bort din hustru!
Strax reste sig Hippokleides upp. Han svarade
morskt:
•—• Nå, det är strunt samma för Hippokleides!
Detta blev sedan ett ordstäv i Hellas: Det är strunt
samma för Hippokleides!
Som nu Kleistenes fattat sitt beslut, reste han sig,
påbjöd tystnad och tillkännagav att han åt sin dotter
Agariste utsett till make Megakles, Alkmaions son,
från Aten.
Denne Megakles fick en son, vars dotter efter
farmodern nämndes Agariste. Hon vart gift med
Xan-tippos, härföraren, och deras son blev kallad Perikles.
De som sågo denne Perikles, när han såsom vuxen
framträdde och talade i folkförsamlingen, tänkte
kanske ibland, att om Kleistenes, vilken varit så mån om
ett värdigt uppträdande, kunnat se denne sin ättling,
skulle han säkerligen blivit på det högsta belåten. Ty
utom det att Perikles ägde ett det skönaste utseende,
hade han ock en den ädlaste värdighet i sätt och väsen.
Så angelägen var han om att städse bibehålla ett
höviskt väsende, att han aldrig tillät sig att skratta. Han
ansåg nämligen, att skratt vanställde människan. Även
visade han ständigt en den största hövlighet gentemot
alla människor, till och med mot dem, som förolämpat
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
