- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / Andra samlingen /
99

(1924) Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENOM SEKLERNA 6 7

dan sjuttioårig man, blev inför domstol anklagad för
att med sina läror fördärva ungdomen.

Hans anklagare sade:

—• Sokrates talar om en gudom, som ger honom
råd i hans inre, härmed har han infört en ny gud,
vilket är ett brott mot de gudar, som atenarna hittills
dyrkat.

Även lade man honom till last att Kritias, tyrannen,
varit hans lärjunge, liksom ock Alkibiades, en
karaktärslös ehuru begåvad atenare, som varit sin
fädernes-stad till stor olycka.

Den folkdomstol, inför vilken Sokrates var
inkallad, bestod av mer än femhundra medlemmar. Och av
dessa torde många ha varit på förhand intagna av
ovilja mot den anklagade, enär han alltid med stor
frimodighet sagt sin mening om allt och alla. Liksom
han förut, när de trettio tyrannerna härskade,
oförfärat sagt sin mening om deras styrelse, så hade han
sedermera lika öppet ogillat vad oklokt eller
orättrådigt, som under folkväldets tid företagits.

Emellertid fanns det utan tvivel också de bland
domarna, som uppriktigt trodde att anklagelserna voro
berättigade. Det sedernas förfall, om vilket Tukydides
talat i sin ovan anförda skildring av pesten och dess
följder, torde näppeligen ha mycket minskats under
det långvariga och för atenarna så olyckliga kriget, ej
heller efter en hård fred, som berövade Aten det mesta
av dess makt. Med oro och bekymmer iakttogo de, som
hade omsorg om statens väl, att medborgarandan
tycktes nästan utslocknad, i det att de flesta tänkte blott
på egna fördelar, egna njutningar. Många menade
nu, att enda räddningen ur förfallet vore ett strängt
fasthållande vid gammal hävd och gammal gudstro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/2/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free