- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / Andra samlingen /
132

(1924) Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

B ARN BIBLIOTEKET SAGA

om jag nämligen av skeppets kurs får draga en slutsats
beträffande styrmannen. Ty livets vägar äro många och
breda, men blott få äro de vägar, på vilka människornas
skyddsandar vilja leda dem.

Nu inträdde läkaren, som hade att omlägga förbandet
å Simmias sår. Strax därpå kom Filidas i sällskap med
Hippostenidas. Filidas såg upphetsad ut. Han drog
Karön, Teokritos och Kafisias med sig till ett hörn av
pelargången och utbrast i upprörd ton:

— Har jag icke mer än en gång sagt er, att vi icke
borde ha denne Hippostenidas med i vårt företag? Jag
visste nämligen, att han var feg! Och veten I vad han
nu gjort? Han har sänt ett ridande bud till de tolv, att
de icke i dag skola komma hit! Just nu som vi hade
allt så väl förberett!

•— Eländige, utbröt Karön, vad har du nu ställt till ? !

—■ Men så tala då icke i en så grov ton, min käre
Karön, genmälde Hippostenidas. Jag är ju lika
gammal som du och har också grå hår. Nu skall du få
höra vad som var mitt skäl. I går gick jag hem ifrån
gärdena i sällskap med Hypatodoros, det är en
förträfflig man, fast han icke är med i vår sammansvärjning
eller vet något därom. Han sade till mig: »Du, som är
vän med Karön, du borde verkligen varna honom, jag
har nämligen i natt haft en hemsk och underlig dröm,
som tycktes gälla honom. Jag såg Karons hus, och det
tycktes skaka och skälva, ur detsamma stego rop och
starkt buller, och en eld bröt fram därur och spred sig
över nästan hela staden. Men kring Kadmeia drev en
svart rök. Så att det är nog bäst att Karön är varsam
med vad han tar sig för.» När jag hörde detta och
tänkte på att de sammansvurna skulle mötas just i ditt hus,
Karön, så tycktes mig detta vara ett olyckligt förebud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free