Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Platon.
En natt drömde Sokrates, att en skön vit svan kom
flygande, satte sig på hans knän ocli därpå flög med
susande vingslag upp emot himmelen.
Dagen därpå kom till honom en ung atenare,
Aristokles, Aristons son — sedermera kallad Platon. När
Sokrates såg hans sköna ansikte med den breda, välvda
pannan, hans ädla hållning och ögonen, som lyste av
snillets eld, då tänkte han att kanske var det på denne,
som den syftat, hans dröm om Apollons vita fågel.
Den unge Platon blev Sokrates lärjunge, lyssnade
hänförd till hans läror och begynte redan under
lärarens livstid att uppteckna dem. Han var närvarande vid
rättegången mot Sokrates och gjorde ett försök att
uppträda till hans förmån, men blev sedan sjuk, kanske av
sorg, och var därför ej närvarande vid den älskade
lärarens sista stunder. Efter Sokrates död begav han sig
först till Megara, liksom flera andra av lärjungarna,
vare sig de fruktade för att bli förföljda, också de, eller
de under den första tiden efter Sokrates död kände
motvilja för att vistas i en stad, som med så mycken
otack lönat sin välgörare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
