Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNA.
151
Men när han nu talade till dem, stodo de i envis
tystnad. De visade sig ingalunda ångerköpta, när han
förebrådde dem att de sveko sin konung; ej heller blevo
de upptända av vad han förspeglade dem om rikt byte
och ovansklig ära.
När Alexander till sist märkte, att även hans
vänner i grunden tänkte detsamma som soldaterna —■ att
det nu äntligen vore tid att vända hem —• då gick han
vredgad in i sitt tält. I två dagar ville han ej se
någon, ej tala med någon. Men den tredje dagen trädde
han ut och tillkännagav, att han beslutat draga hemåt.
Detta förbehöll han sig dock: han ville fara utför
floden Indus, tills han komme ned till det stora
världshavet.
Och på skepp som dels byggdes, dels anskaffades,
seglade Alexander med en del av hären utför Indus,
medan den övriga hären tågade på flodstranden.
När Alexander till sist kommit till en ö några mil
utanför Indus myhning och såg ut över det vida
havet, bad han till gudarna att ingen annan erövrare
måtte hinna längre på sitt tåg än han.
Ty detta var vad Aexander mest och hetast åtrådde:
att vinna ära och rykte framom alla andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
