Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I lo
SVANTE STENSSON STURE
Svante. Troheten kräver intet tack. Ej heller var det
något att prisa, att jag ej räckte ut handen efter kronan.
Somliga äro födda att råda och befalla, och det var kung
Gustav — men det var icke jag.
Märta. Än mindre dock kung Erik!
Olov. Nuväl, fränder, väl är jag yngst ibland eder, men
jag dristar mig dock tala, därför att jag icke kan tiga.
Skola väl svenska män längre låta kung Erik regera?
Skola vi ej ena oss om att hämnas detta dåd och strax
störta honom?
svante. Väl kräves det straff för slik gärning. Men den
skyldige är dock rätteligen Göran Persson. Att fä honom
bort från konungens sida — det må vara vårt mål.
Sten. Men svårt fel är det dock av en konung att hålla
sig till en sådr/i rådgivare.
svante. Du har dock hittills plägat stödja kung Erik och
taga honom i försvar, svåger.
Sten. Jag har så. Men pä sistone har jag begynt att i
mina tankar giva kung Gustav rätt. Mången gång
yttrade han bekymmer för huru det skulle varda med riket,
när hans son Erik komme till regementet.
svante. Väl har hans regemente bragt oss svåra
bekymmer. Men vi ha dock svurit honom vår tro.
olov. Men en toker må ju ej råda över sitt eget gods
— hur skulle han då få råda över ett helt rike?
Ture. Det är nog så som Olov säger, att konungen är
sjuk till förståndet. Veten I vad han nyligen sade till
min broder Hogenskild: »Det är en ond ande som ofta
viskar råd i mitt öra. Och den anden heter Kopp-aff.»
Olov. Skola väl svenska män lyda en sådan man?
Svante. Svenska män skola först av allt hålla den tro de
svurit. ■—> Väl är det sant, att kung Erik stundom är
fast underlig, men det var han ock, innan vi lovade honom
vår tro. Och att han skulle vara helt ifrån sina sinnen,
det kan dock ingen rätteligen säga. Därför, kära
fränder, fast det vållar mig större sorg än jag kan utsäga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
