Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOSOFIEN OCH KRISTENDOMEN. 155
livsuppfattning som tror på att människoanden äger möjlighet
att mottaga ingivelser från gudsanden.
Såväl madame Blavatsky som mrs Besant ha framhållit vilket
vapen mot materialismen man äger i nämnda faktum. Men i
och genom sin teori om »mästarnas» brödraskap såsom motor
för den religiösa utvecklingen ha de i själva verket betydligt
försvagat verkan av detta vapen.
4.
Det finnes en sak som mer än något annat bevisar att en
människa av innersta hjärta och av osjälviska motiv tror på den
sak hon förfäktar, och det är om hon för att främja denna sak
offrar något som är av vikt och värde för henne själv. Den
kristna religionens stiftare har offrat sig själv så som ingen
annan; och i alla tider ha bland hans efterföljare funnits många
som med glatt mod för sin tro offrat allt eller det mesta av
vad människor pläga skatta högt. Alltifrån de första
missionärer, som ledo martyrdöden ibland grymma hedningar, och intill
våra dagars fattiga slumsystrar, som olönade och okända sträva
för att hjälpa sina medmänniskor, har kristendomen att uppvisa
en lång och lysande rad av hjältar och martyrer. Och var och
en vet och erkänner att utom de relativt få vi känna finnas
många som aldrig fått — liksom de aldrig sökt — människors
pris, i det de okända av världen fullgjort sin ädla livsgärning.
Vad har nu teosofien att i den vägen uppvisa?
Jag talar nu icke om att det säkerligen bland teosoferna
finnes somliga goda och uppoffrande människor. Sådana torde icke
saknas inom någon religion. Men i fråga om en religiös
rörelse, där — såsom ovan framhållits — så mycket beror på själva
ledarnas auktoritet, där är man berättigad att spörja: Kunna
samfundets stiftare och ledare åberopa sig på det slags ojäviga
vittnesbörd som det osjälviska offret giver — offret av egna
personliga intressen för en stor sak?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
