Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXIV. En kostlig premiär på gamla Folkan med en ursinnig artillerist som hjälte. — Om hur »O, Charlotta, Charlotta, Charlotta» föddes. — Om en revy som det var svårt ta' döden på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nå, »Lottas namnsdag», i tre akter, slog bra an, och det
är sedermera under årens lopp givet ett par repriser av
detsamma. Det var i det stycket som sången »O, Charlotta,
Charlotta, Charlotta, dig jag ägnar min glödande sång» förekom.
Sedermera vorden ett av Sigge Wuffs starkaste nummer.
Efter vi nämnt sången i fråga, kan det tilläggas, att
densamma blev mycket populär i Danmark även samt utan
vidare inlades i en sommarrevy.
Detta senare medförde, att Birger Schöldström, som året
i fråga redigerade om den allbekante Axel Ivar Ståls visbok,
tog med visan, men satte inunder — »efter dansken Schmidt».
Att den tiden få någon att tro en svensk om att kunna skriva
en populär originalkuplett, var sannerligen inte lätt.
Det tillhör historien, att jag i Stålska visboken desslikes
kallades Erik i stället
för Emil.
— — —
 |
| Mefisto och Dufvan i nyårsskämtet »I underjorden». |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
