- Project Runeberg -  Rännstensungar och storborgare /
190

(1924) [MARC] Author: Emil Norlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXVI. Restaurangliv i gamla dagar. — Jag beslutar mig för att fly det farliga fosterlandet. — En förfärlig sjöresa. — En nattlig eldsvåda i Berlin. — Vegetabiliska orgier. — Hamnar i en droskkuskfamilj och får det utmärkt. — Tyskt borgerligt söndagsfirande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



XXVI.</table>

Restaurangliv i gamla dagar. — Jag beslutar mig för att
fly det farliga fosterlandet. — En förfärlig sjöresa. — En
nattlig eldsvåda i Berlin. — Vegetabiliska orgier. —
Hamnar i en droskkuskfamilj och får det utmärkt. — Tyskt
borgerligt söndagsfirande.


Det var ett synnerligen glatt liv som fördes på
stockholmsrestaurangerna under varieténs klangdagar. Hela Stockholm
lockades dit på grund av stora kontinentala attraktioner, man
fick ju desslikes så mycket fludium man orkade med, men
gästerna fingo, något som särskilt uppskattades, sitta på en
restaurang snart sagt natten igenom. På en del ställen
försökte man, när det var alldeles omöjligt få lokalen utrymd,
att — sopa ut kunderna. De städande gummorna släpptes
lösa och borstarna flögo fram med en fart — men gästerna
sutto kvar ändå. Man försökte, som i Berns t. ex., att släcka
ljuset. Vad blev resultatet? Nattsölarna, som kände knepet,
fiskade upp stearinljus ur fickorna och sutto lugnt kvar ...

Det blev för mycket av frestelser, och jag minns hur jag
vid hemgången en ljus sommarnatt deklarerade för mig själv,
att det glada liv, som särskilt kuplettförfatteriet den tiden
medförde, skulle leda rakt åt Gehenna. Jag beslöt med en
gång att lämna fosterlandet åt sitt öde och realisera en
gammal plan, den, att i Tyskland söka erhålla den examen, man
nekade mig avlägga här. Jag bestämde mig, kort sagt, att i
studieändamål lämna Sverige. Studier för tandpeteriet, men
icke så litet för studier i teaterväg även.

För detta senare ändamål hade jag lyckats få alldeles
utmärkta rekommendationer av såväl Frans Hedberg som ock
av direktör Gustaf Fredrikson, vilka båda två hade mäktiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rannsten/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free