Rännstensungar och storborgare / 274 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXXIV. Ett par, tre synnerligen »rara» sammanslutningar här i Stockholm. — Däribland Stockholmsgillet samt sällskapet Bellmans minne. — Hur det senare kom till och hur det utvecklat sig. — En liten anekdot. — På det om min första revy på Södra teatern och historien om en femma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akademiens benhårda
statuter, förvandla
Bellmans grav till ett
skaldens minne och
gärning värdigt
monument, men en sak har
Stockholm dock att
tacka Sällskapet för:
att »Den gyldene
Freden» kom till. Det var
en 4 febr. sista året
som källarmästar
Svanfeldt red för rusthållet,
B.-M:arna voro
samlade vid den härliga
sexan, bestående av all
slags skön
husmanskost, och Anders Zorn
stod just lutad över
köttbullsfatet, hans
älsklingsmat, då undert.
kom att framkasta:

Anders Zorn. (En mera sällsynt karikatyr och fixérbild. Ritad av L. Welamson.)

»Ja, käre Anders, det
är sista gången du njuter köttets bulle här på Freden.»

Anders såg upp.

»Va tusan säjer du, gosse!»

»Slut ... Finis ... Lokalen skall stängas för alltid och
’Fredens’ oskyldigt glada källarliv upphöra.»

»Men köp huset för tusan!»

»Köpa ...»

»Gå å säj till den där Kyhlberger där borta, att han hör efter
om huset kan köpas.»

Det var inte att grunda över, här var rätta ögonblicket
fölen stor handling. Jag kastade mig över vännen Gösta
Kyhlberger och som han var »stadsbud», fick han ett reellt
uppdrag, att höra efter om huset var till salu.

Det var så, efter vad vi hörde dagen efter. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>