Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXXVI. En revy som var särskilt predestinerad att gå. — »Lergökiana.» — Några siffror angående »Den förgyllda lergöken» och även något om vår kuriösa författarlag. — Kung Oskar, drottning Sofia och »lergöken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen inte vem som helst skulle kunna giva densamma och
alldeles härja ned pjäsen.
— — —
Det kan efter detta meddelas, att förläggaren Carl Suneson,
då innehavare av det ansedda Fröléenska förlaget, mitt under
»Lergökens» glansperiod erbjöd förf. ett rätt så anständigt
honorar — för att göra en bok med samma titel och byggd
på samma innehåll.
Beställningen ifråga övergick emellertid förf:s
skrivarkrafter.
— — —
Det tills dato allra sista om »Lergöken» är historien om
mannen, som stilla betraktade Eldhs fontän i hörnet av
Grevture- och Birgerjarlsgatorna samt utbrister:
»Tänk, att nu har dom rest en byst av »Den förgyllda
lergöken»!
— — —
Desslikes kan meddelas, att stycket här i Stockholm givits
åren 1900, 1901, 1902, 1903, 1905, 1907, 1909, 1911, 1914,
1919, 1920 och 1921.
Man kan med skäl fråga vad det blivit av Kristallsalongen,
ifall »Lergöken» stupat. Som variteté var salongen omöjlig,
och som operettscen visade sig etablissemanget, trots en lika
dyr som opraktisk reparation, lika omöjligt. Det har nog
gått revyer där ute som givit mynt i kassan, men någon
verklig framgång har ej funnits sedan 1900. Salongen, om man
får kalla den så, är för ogästvänlig och ointim. Revyerna
fordra små, hemtrevliga teatrar. Det hela skall rent av verka
familj, då blir det trevligt på en revyteater. Södra teatern
är idealisk och »Folkan» även, men ingendera spela in några
egentliga kapital. Det kan emellertid »Kristallsalongen» göra
— om det vill sig. Men det ville sig så sällan. Den tiden det
fanns punsch att få, eller man kunde få sig en sup och en
smörgås vid disken, täcktes utgifterna gott, ja, »Maxim» var,
när där fick serveras vin och sprit, ett utmärkt stöd för
revyen, men ensam kan teatern knappast bära sig.
År 1900 var hyran för hela etablissemanget 15,000 kr., 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
