Rännstensungar och storborgare / 321 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXXIX. När man får betalt för att inte skriva revy. — Om den påtänkta Apolloteatern, men även ett avslöjande angående en ny teater, vilken stockholmarna hittills aldrig haft en aning om. — Om böcker, jag skapat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fasaden på den nya Apolloteatern. (Sådan Oskar Andersson i Söndags-Nisse tänkte sig den.)

i bassängen t. o. m. Han lyckades intressera såväl
undertecknad som vännen Nalle Halldén och det hölls täta, men mycket
hemliga sammanträden, för att pröva förslaget. Vi rände
dagligen och mätte upp lokalerna samt enades slutligen om att
här var etwas zu thun. Att förvandla badhuset till teater
ansågs synnerligen lätt. Botten på bassängen blev en utmärkt,
sakta sluttande parkett och där avklädningshytterna en trappa
upp funnos, hade man en självskriven rad. Det var alltså
endast att inrätta en scen och det, jämte övriga förändringar,
ansågo fackmän ej skulle behöva gå över sjuttiofem tusen kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>