Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektronrör - A. Rörens konstruktion och verkningssätt - 26. Dioden - 27. Direkt och indirekt uppvärmda rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektronrör
lar flyga nu till anoden, varför även anodströmmen
ökas. Slutligen uppnås mättningsströmmen då
rymdladdningen upplösts och samtliga från katoden
emitterade elektroner strömma till anoden. Mätinstrumentets
utslag förblir nu konstant även om anodspänningen
höjes ytterligare.
I fig. 28 visas rörets
anodströms-anodspännings-karakteristik, vilken anger sambandet mellan erhållen
anodström Ia och påtryckt anodspänning Ea. Den
undre kröken åskådliggör hur anodströmsökningen vid
låga anodspänningar motverkas av rymdladdningen,
vilken hindrar elektronerna från att utträda ur
katoden. Den övre kröken motsvarar det fall, då samtliga
emitterade elektroner uppsugas av anoden.
Lägges en växelspänning på rörets elektroder,
passerar ström endast under den halvperiod anoden är
positivt laddad. Dioden kan därför användas dels som
demodulator i radiomottagare, dels som likriktarrör i
nätaggregat (se vidare under Dioddetektor resp.
Nätaggregat).
27. Direkt och indirekt uppvärmda rör.
Alla batterirör, de flesta likriktarrör samt en del
slutrör äro direkt uppvärmda medelst en glödkatod,
vilken i nyare rör utgöres av en nickeltråd med ett
strontium-bariumoxidskikt som emitterande substans.
Oxidskiktet är ledande förbundet med nickeltråden och
ger redan vid rödglödgning en kraftig emission. I rör
som äro utsatta för starka påfrestningar användas
även volframtrådar, överdragna med ett skikt av
toriumoxid.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
