Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektronrör - A. Rörens konstruktion och verkningssätt - 30. Tetroden - 31. Pentoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektronrör
Emellertid måste skärmgallerspänningen hållas
relativt låg, då i motsatt fall anoden vid höga amplituder
på anodväxelspänningen får lägre potential än
skärmgallret. Följden blir att en del av elektronerna sugas
till den sistnämnda elektroden, vilken även attraherar
de sekundärelektroner de starkt accelererade
primärelektronerna slå ut ur anodblecket. Avger anoden flera
sekundärelektroner än den mottar primärelektroner
byter strömmen i den yttre kretsen riktning, och rörets
inre motstånd blir negativt. Utefter denna fallande del
av karakteristiken är all förstärkning omöjlig (fig. 34).
31. Pentoden.
Uppkomsten av en sekundär elektronström
förhindras genom ett till katodpotential laddat bromsgaller,
vilket inskjutes mellan anoden och skärmgallret.
Därmed erhålles ett femelektrodrör eller en pentod.
Bromsgallret, som på engelska benämnes
suppressor-grid (av suppress = dämpa, undertrycka), repellerar
de ur anodblecket utträdande sekundärelektronerna och
tvingar dessa tillbaka till anoden. Det utföres relativt
grovmaskigt och kopplas antingen till katoden inuti
röret eller till en särskild kontakt på rörsockeln.
Fig- 35- la—Ea"kurva för en pentod. SG är skärmgallret och BG
bromsgallret.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
