Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektronrör - D. Specialrör - 43. Sekundäremissionsrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radioteknisk Handbok
och innehåller tvenne fokuseringselektroder Si och S2,
vilka styra primärelektronerna i cirkulära banor mot
den kalla katoden K2. Därvid utlösas
sekundärelektroner, som attraheras av den positivt laddade ahoden A.
Genom att variera spänningen på Sx kan man uppnå
att flera eller färre elektroner träffa skärmen S2. På
detta sätt är det möjligt att variera strömstyrkan inom
vida gränser.
Fig. 46.
Sekundäremissionsrören kunna även utföras så att
de utlösta elektronerna träffa en andra, en tredje, etc.
dynod, varigenom uppnås en kraftig förstärkning av
elektronströmmen. Uppgår emissionsfaktorn till 5,
er-hålles med två dynoder en 52 = 25-faldig, med tre
dynoder en 53 = 125-faldig och med tio dynoder en
10 000 000-faldig förstärkning.
En elektronmultiplikator uppbyggd enligt denna
princip, visas i fig. 47. Den är utrustad med magnetisk
fokusering och innehåller en katod K, som emitterar
en ström av elektroner genom styrgallret G och
acce-lerationsgallret AG. Primärelektronerna träffa
dynoden Di, ur vilken sekundärelektroner utlösas. Dessa
attraheras av hjälpanoden Px men avböjas samtidigt av
ett magnetiskt transversalfält, alstrat genom en
kraf
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
